Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kul med idrott – men dyrt

Annons

Idrotten fyller en stor del av svenskens liv. TV och tidningar har dagligen långa litianor om olika idrotter, i första hand de publika. Men idrotten kostar också. Kostnader som belastar samhällets ekonomi, i första hand kommunernas.

Nyligen skrev AT om reparationer av ishallen. Reparationer som är nödvändiga för den fortsatta verksamheten. Vad som sällan aktualiseras i detta sammanhang är kostnaden för att frysa¿vatten till is i hallarna. Denna kostnad är för varje vinter avsevärd.

Lägg därtill kostnaderna sommartid för kosntgräs på spelplanerna när det naturliga gäset slitits ner. Drift och underhåll av våra idrottsanläggningar kan orsaka stora hål i kommunernas ekonomi.

Investeringar i nya idrottsanläggningar är också mycket pengakrävande. I Stockholm byggs nu två nya, stora anläggningar till en kostnad av tre miljarder styck (en miljard är ettusen miljoner kronor).

Här lägger man alltså sex miljarder kronor på idrottens altare. Detta i en tid då vi har enorma behov i viktiga samhällsfunktioner, exempelvis vård, skola, samhällets infrastruktur med mera.

Samtidigt inser jag, liksom framlidne Torsten Tegner, idrottens stora betydelse för ungdom och för bättre relationer länder emellan. Men jag är ändå tveksam till hur våra ekonomiska resurser i dag prioriteras. 

Vem/vilka tar ansvaret för den nuvarande utvecklingen?

 Hans Jalkehag, Avesta

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons