Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Såg syner sista milen i "vansinnesloppet"

Tänk dig att du når målet i mål i Vasaloppet, då vänder du, åker hela vägen tillbaka till Sälen och fortsätter två mil till. Det gjorde sex långloppsåkare från Avesta i helgen.

Annons

Vansinne? Bedöm själva.

Nordenskiöldsloppet avgjordes i helgen utanför Jokkmokk. Ett lopp som löpte över – håll i er nu – 20 mil. Loppet har egentligen anor från 1884 då polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld utlyste ett skidlopp mellan Jokkmokk och Kvikkjokk tur och retur.

– Ingen av oss har ju åkt så här långt i sträck, så ingen visste ju riktigt hur kroppen skulle svara, berättar Staffan Dickfors, 43, en av de sex åkarna från Avesta som genomförde hela loppet.

Han hade lagt upp ett mål inför det extrema loppet.

– Jag hade en tanke från början i huvudet, och det var att klara en mil i timmen. Då blir det 20 timmar. Då skulle man också uppnå en medaljtid, berättar han.

Staffan Dickfors som tillsammans med sin bror Lars-Åke Dickfors satte upp en fart som skulle leda till en bättre tid än så.

– Det gick lite fort i början, men det tror jag var bra. Det är just tiden som dödar tid ute i spåret. Jag tror inte man hade tjänat på att tag det lugnare i början. Det var bättre att köra på när det var minusgrader innan solen kom upp och förutsättningarna var bättre, säger Staffan Dickfors och fortsätter:

– Jag och brorsan körde på bra och klarade de första nio milen på fem timmar och fyra minuter. Det är en fart vi har haft på de bästa vasaloppen.

Men, det var då – nästan halvvägs som problemen började.

– Ja, det var då kampen började, och det kan ju låta sjukt, men där jag gick tom. När man kom in i en svacka blev man gående. Man fick ta sockertabletter och dricka. Till slut fick man fart i några kilometer åt gången, berättar Staffan om den tuffa kampen mot målet, som också tog mentalt.

– Man blir avtrubbad i huvudet. Kroppen stänger nog av vissa funktioner för att man ska överleva. Man var lite ko-ko på slutet. Jag tyckte att jag såg syner de sista milen. Man var nästan lite förvirrad. Det var lite obehagligt, men målet var ju att ta sig hela vägen, förklarar 43-åringen, som strax efter klockan 20.00 skar mållinjen i Jokkmokk. Precis i tid för att slippa slå på pannlampan.

– Ja, det blir ju en obeskrivlig känsla. Det är så otroligt när man klarat av det. Man var orolig av många anledningar innan. Till exempel att tvingas bryta på grund av skavsår eller liknande, säger Dickfors.

Är ni avskräckta nu eller blir det fler Nordenskiöldslopp?

– Om sträckningen blir samma som i år så, ja, så man slipper stå och staka över långa sjöar. Det var en fantastisk stämning i spåret. Alla hade nummerlappar med namn. Om man blev omkörd fick man höra ”bra jobbat Staffan, kom igen nu”.

Hur känns det så här några dagar efter?

– Jag har lite ont i höften. Sedan är man ju allmänt stel i några dagar till förmodligen, säger Staffan Dickfors.

Vann hela loppet gjorde norrmannen och vasaloppssegraren John Kristian Dahl på tiden 8:35:17, med Jörgen Brink som bäste svensk på en femte plats.

Avestaåkarnas resultat:

43 Nicklas Johansson, Rembo IK, 10:12:55

99 Göran Klinga, Axa SC, 11:42:54

199 Lars-Åke Dickfors, Brovallens IF, 13:29:50

218 Staffan Dickfors, Rembo IK, 14:16:51

235 Jonas Ekeberg, Avesta OK, 14:20:08

288 Fabian Hästbacka, Rembo IK, 16:39:31