Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rädda Horndal - igen

Annons

En offentlig ogärning håller på att begås helt öppet och alldeles tyst. I Horndal, Dalarna. En av landets bästa, under många år noga framarbetade vårdcentraler döms att från en månad till nästa upphöra i sin erkända form för att huggas i stycken och uppgå som anonyma småbitar i en lasarettsenhet, den i Avesta.

Vari ligger det anstötliga? I bristen på moral, ansvar, inkännande. Man vill sälja centralen för en patetisk summa pengar. Vem tjänar? Det sägs inte, men alla vet: det skall reglera skulder efter 2008 års börskrasch, prislapp 1,8 miljoner.

Detta har inte med Horndal, By eller Avesta att göra, det har tillkommit för att höja bonusar och utdelning för dem som åstadkommit prickskyttet i den stora låne- och bankbubblans vinstjakt. Detta vet vi, det nämns inte.

Öppenheten och tystnaden? Det är sedan länge konsensus, tillvänjning. Det skall bara accepteras. Ansvarigas korta svar är grymt cyniska. De som utsätts tror inte de kan påverka. Detta är ett hån mot all demokrati.

En demokrati värd namnet sätter humaniteten före sifferexercisen. Horndal och By består av levande människor, och levande människor skadas av iskalla operationer som denna. Horndal och By förlorar i humankapital. Jag vet redan folk som känner sin värdighet hotas. Ja, att hela Horndals existens är hotad.

Detta är särskilt anmärkningsvärt i ett tidsskede som ser oerhörda mängder utsatta människor resa sig, befria sig, kräva och söka vuxnare former för demokrati, beslutsfattande, makt – former som låter hela människor mötas och komma till tals, med varandra, på nya sätt.

”Vi vill ha vår värdighet”, ropar man på torgen från Kairo i Mellanöstern till Madison i Mellanvästern i USA. Horndal har också en värdighet, att kräva och bygga vidare. Med hela sig. Gamla överhetsnormer håller inte längre. Vi befinner oss i en historiens vändpunkt. Sifferdiktaturerna faller, livskulturerna växer.

I fallet By vårdcentral växer i detta nu en vrede, ett ursinne.

Hur tänker ni möta dem?

Claes von Rettig, Konnsjögården, Horndal

PS. Personligen valde jag By och Horndal mycket för denna märkligt kunniga och omsorgsfulla livstjänst, jag vet också att andra gjort det och planerat göra det. Avståndet till lasarettet i Avesta är för alltför många oöverkomligt, innebär en alltför stor livsomställning.

Många verksamheter blir lidande. Många ser det som ett hot mot Horndal som levnads- och utvecklingssamfälllighet. Dags att Rädda Horndal – igen! DS.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons