Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inte viktigt vara med i facket

Annons

Anneli Karlsson tycker (AT 11/12) att maktbalans mellan kapitalägare och lönearbetare kännetecknar ett väl fungerande samhälle. Rätt så korrekt, men hur kan ett samhälle som styrs av fackliga regler om minimilöner vara bra för den anställde, och för företaget som anställer.

Jag känner många människor som inte fått lönen bestämd av ett fackförbund, och de har inte lägre lön, snarare högre lön tack vare egen förhandling, eller bevisad kompetens.

Vi har ett defekt system av politiskt/facklig sammanblandning, som en infektering av samhällskroppen.

Tyvärr tänker inte så många fackliga medlemmar på att vänstern dikterar villkoren för deras anställning. Medlemstidningarna för fackmedlemmar visar hur oförblommerat man anser att ”anställda är bara vänster”.

Fackets roll är inte en samlande kraft mot suspekta arbetsgivare, utan en politisk kraft med syfte att vara med och bestämma färdriktningen – oavsett resultatet för arbetslösheten eller för arbetsgivarna.

När facken har bestämt lönenivån är det bara att sätta igång att avskeda sin personal eller lägga ned, eller låna mer pengar till driften – men allt det blir företagets problem att lösa. Fackets roll är ”bara” att driva igenom sina krav, oavsett konsekvenserna för den enskilde anställde, eller företagaren.

Det vore naturligare att ha fackförbund med ombudsmän som inte representerade ett politiskt system, utan faktiskt var intresserade av att sätta så många människor som möjligt i arbete, och inte nödvändigtvis till prefabricerade löneavtal som för många företagare blir helt orimliga att klara av.

Vad Anneli Karlsson glömmer är att varje företag är unikt, med en unik prissättning och unika förutsättningar på marknaden – medan kollektivavtalen trycker in alla i samma fack. Det är mycket vanligt idag med individuella avtal för företag, företagsgrupper och enskilda – utan att facket är med i diskussionen.

Att människor lämnar fackförbunden är en naturlig utveckling. Många ser inte längre nyttan med facket, dessutom spar de pengar varje månad.

Däremot skulle facken kunna attrahera medlemmar, men då måste politiken bort och arbetsmarknaden ha reformerats genomgripande. Då kommer fackförbunden återigen att kunna ägna sig åt sin kärnidé – att skydda medlemmar mot rovgiriga arbetsgivare.

Skulle man samtidigt utbilda ombudsmännen i företagande/företagsekonomi skulle dynamiska effekter kunna uppnås, när både fack, anställda och arbetsgivare sätter sig och jobbar mot gemensamma lösningar på svåra problem, och utan partipolitiska ögonbindlar och hörselskydd.

Avesta

Jocke Lindberg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons