Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dyrare mat orsakar svält

Annons

På söndag är det Världshungerdagen. Den inträffar i skuggan av en av de värsta hungerkatastroferna på många år – 13 miljoner människor är drabbade av akut hungersnöd på Afrikas horn. Vi kan låta oss nedslås. Men vår samarbetspartner i Etiopien uppmanar oss att i stället se och lära av vad lett fram till dagens katastrof.

Förutom krig, politiska konflikter, torka och klimatförändringar är de senaste årens kraftiga prissvängningar på livsmedel en viktig orsak till hungerkatastrofen på Afrikas horn. Priset på majs har stigit kraftigt i regionen, samtidigt som priset på boskap har kollapsat. Det har gjort nomadiserande boskapsskötare – som lever på att sälja boskap och köpa spannmål – extremt utsatta.

Samtidigt pågår dag efter dag en tyst katastrof runtom i världen. Nära en miljard människor lever i så djup fattigdom att de inte kan äta sig mätta.

Det vi behöver göra för att minska antalet hungrande i världen kan sammanfattas i fyra punkter:

- Utveckla det småskaliga jordbruket. De flesta som har för lite mat lever på landsbygden och är på ett eller annat sätt beroende av jordbruket. Med bättre och ökat stöd till småskaliga odlare – i synnerhet kvinnor – kan jordbruket utvecklas och människors försörjning stärkas på ett ekologiskt uthålligt sätt.

- Kontantstöd till dem som inte har råd att äta sig mätta. De senaste årens snabba prissvängningar och prisökningar har satt hungerproblematikens kärna i fokus.

Svaret på stigande matpriser behöver inte vara att reglera priserna – högre priser är en förutsättning för att stärka odlarnas försörjning.

Människor är hungriga därför att de är fattiga och inte har råd att köpa tillräckligt med mat. Kontantstöd till utsatta befolkningsgrupper utgör ett mycket effektivt sätt att minska hunger.

- Reformera EU:s jordbrukspolitik. EU minskar inte hungern i världen genom att producera mer mat och sälja den till fattiga länder, utan genom att ge fattiga länder utrymme att utveckla sitt jordbruk.

Konkurrens från billig mat från EU har länge varit ett av problemen för jordbrukare i utvecklingsländer. I det förslag till jordbruksreform som EU-kommissionen presenterat i dagarna finns inga tecken på att EU på allvar tar sitt ansvar för att inte skada odlare i fattiga länder.

- Hejda klimatförändringen. Fattiga människor har bidragit minst till klimatförändringarna men drabbas hårdast när regnen blir alltmer opålitliga och förutsättningarna för odling försämras i många områden.

Framför allt krävs politiska beslut, men också förändringar i vår vardag. Vi kan köpa fairtrade-produkter, äta ekologiskt och mer vegetariskt och sträva efter att åka mer cykel och tåg i stället för bil och flyg.

Svenska kyrkan arbetar tillsammans med kyrkor och samarbetsorganisationer runtom i världen på många sätt för att minska hungern – genom humanitärt bistånd, långsiktigt utvecklingssamarbete, och genom att påverka de beslut som fattas av politiker och andra beslutsfattare.

Vi låter oss inte nedslås, vår tro manar oss till handling och stärker vårt hopp om att förändring är möjlig. Vi vill inför Världshungerdagen påminna om att hungern kan utrotas – om den politiska viljan finns!

Internationell chef för Svenska kyrkan

Erik Lysén

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons