Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bland drakfiskar, holländare och ål

I Egypten är livet uppe på ytan rätt tråkigt och besvärligt. Landskapet är kargt och ogästvänligt för oss svenskar med en längtan efter grönska och skog. I Egypten finns bara palmer planterade för turisternas skull. Annars är det sand och hårda berg så långt ögat kan se.
Det är under ytan som färgerna och livet finns. Ett av världens vackraste hav är just Röda havet. Och därmed även en av världens bästa dykplatser.

Annons
Elin Rantakokko

På en stor båt som heter Astmaa tar vi oss snabbt ut till havs. Vår guide för dagen Ahmed berättar att de bara har tillåtelse att tappa bort två dykare per dag varav alla skrattar gott. Med på båten är två holländare, de tog dykcert när de båda var över 50 år. Nu åker de en gång om året till Egypten för att dyka och de är sköna dykare. Dykare som mest glider på ett bekvämt djup och spanar efter vad livet under ytan har att erbjuda. En gång om året gör de ett djupdyk till 35 meter i en uppvärmd pool i Bryssel, annars trivs de bäst på 12-15 meter.

Bredvid mig sitter en far och son från Göteborg, och mittemot ett engelskt par där mannen kallar tjejen i förhållandet för Sausage.

Vi är en spridd skara med samma mål och något som gör att vi kopplas samman och snackar som vi känt varandra sedan flera år tillbaka. Vi vill ner under ytan och upptäcka, se kanske en sköldpadda och delfiner, de finns i vattnet men det är sällan de syns. Och holländarna grusar snabb min entusiasm med några enkla ord. ”De säger alltid att man kan se sköldpaddor, men under våra år har vi inte sett en enda”.

Men dagens dyk bjuder inte på några delfiner eller sköldpaddor. Däremot på ett gigantiskt fiskstim som låg som en vägg bredvid mig. Och en ruskigt stor muräna som lurade bakom ett korallrev. Dagarna som följer blir jag att jagad av en drakfisk, som för övrigt är mycket giftig, upplever ett eufori av lycka för att kunna snurra runt på vattnet omgiven av färgglada akvariefiskar.

Det är där nere på botten som vi en vacker dag sitter och spanar på en ålfarm som jag blir fem år igen och inte har ett enda bekymmer. För ett otränat öga ser ålarna ut som sjögräs som vajar med vågorna. Men så fort en dykare närmar sig så suger de ned sig i botten och gör sig osynliga. Så där låg vi och lurade och väntade på att de skulle kika upp igen.

I ögonblicket de vågade sig upp började jag nynna på en välkänd barnmelodi som jag just denna dag insåg dess egentliga mening. Livet kändes så himla okomplicerat där nere på botten och inte alls som uppe på land ...

Nere på botten,

här är det toppen,

titta och njut

Uppe på land finns bara spring,

möda och slit för ingenting

Men under ytan, där kan man flyta

Havet är djupt

Havet är djupt

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons