Annons
Vidare till avestatidning.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: Vem plockar upp notan för dina usla vanor? "Fredagsmyset" kostar samhället 53 miljarder kronor per år

Över 30 000 svenskar dör varje år i hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i Sverige. En nationell handlingsplan kan vara en idé. Politiken måste våga närma sig våra tallrikar. För vår egen skull.

Avdelningen fenomen som Sverige inte vill tala om. Att svenskens usla matvanor kostar samhället 53 miljarder kronor. Per år. Att 6 400 personer beräknas dö i förtid av för stor konsumtion av rött kött, socker, salt och fett.

Det är fler än av rökning – den som är mycket lättare att tala om, stifta lagar om och skuldbelägga enskilda individer för.

Vad kan det bero på? Förmodligen för att det anses så stigmatiserande att vara sjukligt överviktig att det är svårt för omgivningen närma sig problemet.

LÄS ÄVEN:

Emma Høen Bustos: Dalfolket är för feta och sjuka – bra att Sofia Jarl (C) fokuserar på hälsa i stället för sjukvård

Hjärt- och lungfonden presenterade för en tid sedan Hjärtrapporten 2019 som bygger på forskningsresultat från Lunds universitet. Kostnaderna, det vill säga de 53 miljarderna, har forskarna kommit fram till genom att jämföra svenskarnas matvanor med de nordiska näringsrekommendationerna och beräknar hur konsumtion av olika näringsämnen och livsmedel påverkar risken att dö i förtid.

Alltså: hur mycket de dödsfall som beror på ohälsosamma matvanor kostar samhället, använde forskarna det statistiska värdet av ett liv, VSL, en internationellt vedertagen metod för hur mycket människor är beredda att betala för att minska risken att dö.

Om man tittar 20 år tillbaka så har forskningen framgångsrikt bidragit till att hjärt- och kärlsjukdomarna halverats i Sverige. Men den på senare år antagna livsstilen oroar; vi sitter allt mer och motionerar alldeles för lite. I kombination med ohälsosamma matvanor påverkar det vårt hälsotillstånd negativt.

Hjärt- och lungfondens generalsekreterare påstår till och med att svensken har sämre matvanor än alla övriga nordiska grannländer.

Och som i så många andra hälsorelaterade frågor, det är de med låg socioekonomisk status som löper störst risk att drabbas av diabetes, fetma och högt blodtryck.

När Gabriel Wikström (S) var folkhälsominister myntade han uttrycket "sitta har blivit det nya röka", något det skämtades vilt om just då.

Han hann aldrig genomföra någon genomgripande uppryckning av den svenska folkhälsan innan han slutade som minister. Och nuvarande socialminister Lena Hallengren (S) är fullt upptagen med att få en krisande sjukvård att fungera och finansieras. Men här finns pengar att spara, i det längre perspektivet.

Eftersom Sverige varit framgångsrikt när det gäller att få ner alkoholkonsumtionen när vi höll på att supa ihjäl oss (läs motboken) och också minskat tobaksanvändningen med diverse skatter och förbud, borde man kunna ta sig an matvanorna och stillasittandet.

Vanor, såväl dåliga som goda, grundläggs tidigt. Redan på BVC borde man kunna upptäcka barn i riskzonen. Idrottsrörelsen spelar en ovärderlig roll och samarbeten med skolan måste gå att utveckla.

WHO rekommenderar regeringen att ta till ekonomiska styrmedel: Subventionera frukt och grönt, lägg skatt på socker. Inte så svårt och inte heller stigmatiserande.

Över 30 000 svenskar dör varje år i hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i Sverige. En nationell handlingsplan kan vara en idé. Politiken måste våga närma sig våra tallrikar. För vår egen skull.