Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LEDARE: V vill stänga de skolor som 3000 dalaelever har valt

"Nu berättar vi när vi tar bort vinsterna i välfärden om vi vinner valet." Så twittrade Jonas Sjöstedt angående sin debattartikel i DN igår. Och artikeln är klargörande tydlig. Lagom till 2018 kan vi räkna med att många av de bästa skolorna stängs, om vi får en rödgrön regering efter valet.

Annons

När S nu förmåtts ta avstånd från sommarens tal om en socialdemokratisk regering snarare än en S-ledd regering, så tvingar man också S åt vänster.

Risken för en regering med V på ministerposter kan vara en av anledning till att opinionen nu skulle kunna vända i alliansens riktning.

Bland annat rekommenderas föräldrarna till Dalarnas 3000 skolelever som går i de 16 skolor som drivs i aktiebolagsform att ta sig en rejäl funderare på vad en röst på de rödgröna kommer att innebära för barnens skolgång.

Blir ett tvingat byte av klasskamrater, lärare och skola en konsekvens av ett regeringsskifte?

I Sverige handlar det sammanlagt om 1000 skolor med över 160000 elever som riskerar att inte längre ha sin vanliga skola att gå till.

En fråga som S och V är helt överens om är frågan om att införa ett kommunalt veto för etablering av fristående skolor.

I detta sammanhang är det värt att påminna om att om denna princip skulle vara vedertagen i dag, så skulle de ha inneburit ett effektivt stopp för samtliga av friskoleetableringarna i Dalarnas S-styrda kommuner.

S-styrda Falun och Borlänge har bland andra motsatt sig etableringarna av Engelska skolan i Falun och Kunskapsskolan i Borlänge.

Dessa populära skolor hade inte varit ett möjligt alternativ för elever och föräldrar att välja med S och V:s förslagna veto.

"Om en skola bidrar med segregering ska vi inte ha den skolan", sade Löfven i SR:s partiledarutfrågning i tisdags.

Redan i mars gick S ut med friskolekravet att nya friskolor inte ska få starta om de inte bidrar till att utjämna skillnader mellan rika och fattiga områden i en kommun.

Här använder sig Löfven av ett av de vanligaste argumenten mot friskolor – att de skulle leda till ökad segregation. I veckan avvisades det argumentet av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

I en ny forskningsrapport visade IFA tvärt om att det fria skolvalet inte har förändrat likvärdigheten i svensk skola. De skriver: "Vi finner inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna."

Sweco har undersökt hur elever i Stockholm använder sig av skolvalet och konstaterar att elever med utlandsfödda föräldrar i högre grad använder sig av skolvalet än elever med svenskfödda förändrar.

Under högstadiet pendlar 35 procent av eleverna med utländsk bakgrund till ett annat stadsdelsområde medan motsvarande andel för elever med svensk bakgrund är drygt 25 procent.

Där finns alltså en uppenbar risk att en inskränkning av friskolornas verksamhet skulle kunna öka segregeringen.

Att, som S och V vill, inskränka friskolors möjligheter sätter i praktiken det fria skolvalet ur spel.

"Kanske trivs V bäst när de får vara i opposition" menade Margot Wallström (S) förra veckan.

Tack vare V:s kompromisslösa hållning riskerar även S att även fortsatt att driva sina förslag i opposition.

Annons