Annons
Vidare till avestatidning.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: Skolresultaten förbättas äntligen – samtidigt som klyftorna ökar

Den senaste Pisa-undersökningen visar på att skolresultaten fortsätter uppåt i Sverige inom alla mätområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Nog unnar man inte minst lärarna att få känna stolthet för vändningen, men det finns mörka moln på himlen.

Den senaste Pisa-undersökningen visar på att skolresultaten fortsätter uppåt i Sverige inom alla mätområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Nog unnar man inte minst lärarna att få känna stolthet för vändningen, men det finns mörka moln på himlen.

Det togs viktiga steg mot förbättrade skolresultat under Jan Björklunds tid som utbildningsminister. Fortbildning av lärare, förstelärare, tidigare nationella prov, tidigare betyg och så vidare.

Inte konstigt och väl unt att den tidigare L-ledaren, som fick utså en hel del på grund av sitt hårda fokus på skolan, kommenterade Pisa-undersökningen på Twitter i belåtna ordalag.

"2011 års stora utbildningsreformer ger nu effekt. Resultaten ökar igen i svensk skola. Tidigare betyg, ny betygsskala, nationella prov i trean, ny läroplan och lärarlegitimation. Utskällt då. Resultat nu.", skriver han bland annat.

Alla lärare som fått kämpa med att anpassa sig till ständiga reformer inom skolan ska känna sig stolta efter åratal av dystra rubriker.

De svenska 15-åringarna ligger idag till och med klart över genomsnittet i OECD i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Norden är det bara Finland som ligger högre.

Det är nästan så det ger dåligt samvete att mitt i denna Pisa-glädje spela djävulens advokat. Men svensk skola har ändå massiva problem.

Många av landets kommuner står inför tuffa ekonomiska tider samtidigt som skolan har samma jätteutmaning över hela Sverige, nämligen den växande ojämlikheten.

2018 lämnade nästan var femte elev grundskolan utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram: en fördubbling jämfört med 1998. Skolverket har i en tidigare rapport från 2016 konstaterat att ökningen till stor del beror på en ökning av andelen elever som invandrat efter skolstart.

Det tydliggörs av Pisa-undersökningen där det visar sig att över elva procent av eleverna inte ens fick delta eftersom de inte behärskar det svenska språket. Det är den högsta siffran i hela världen.

Trots denna bortsortering har Sverige störst skillnad mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund av alla OECD-länder.

Med tanke på hur många människor som kom till Sverige under den akuta flyktingkrisen kommer knappast exempelvis gymnasiebehörigheten att öka, snarare tvärtom.

Det finns goda anledningar att glädjas över att skolans reformering mot en kunskapsinriktad skola tagit fart men att ökningen främst gäller svenskfödda elever lägger sordin på stämningen. För de barn och unga som exkluderas är det katastrofalt.

Socioekonomiskt utsatta skolor måste få mer resurser och konkret politik för att ge mer stöd till nyanlända. Dessa åtgärder är helt nödvändiga för att på sikt förbättra integrationen.

Att låta skillnaderna i stöd till olika skolor bli större är ett måste om inte glädjen över framstegen skolan gjort ska grumlas alltför snabbt.