Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insändare: Äganderätten urholkad

Annons

Min farfars far skaffade bil. Han byggde den delvis själv utan några restriktioner. Han körde som han ville. Det fanns ingen hastighetsbegränsning eller parkeringsbestämmelser. Han fick t o m köra på vilken sida av vägen han ville. Han skötte bilen själv utan några regler.

När bilen ska skrotas får jag inte bara ställa den i skogen, inte ens i min egen skog, skriver

   Även farfar och far hade bilar men reglerna blev fler och fler. Det blev först vänster- och sedan högertrafik.

   Jag får inte göra var jag vill med bilen. Jag får inte köra hur jag vill. Jag får inte parkera var jag vill. Jag får inte ha vilka däck jag vill. När bilen ska skrotas får jag inte bara ställa den i skogen, inte ens i min egen skog. Om det är möjligt får jag inte ens köra med bilen i min egen skog utanför vägarna.

   Staten börjar kännas som delägare i bilen. Varje år ska man betala skatt och man kan säga att denna summa, som nu är hög, tas från värdet av bilen som bara sjunker.

   Staten har även markerat sitt bestämmande (delägande?) genom att man på bilen måste ha registreringsskyltar. Staten hänger på en både bak och fram. För detta intrång borde vi få någon form av ersättning. Nej, istället måste vi betala för att staten lånar denna plats.

   Vidare, mitt gevär får jag inte skjuta med hur jag vill och var jag vill, inte ens i min egen skog. Mitt hus får jag inte bygga till och måla hur jag vill.

   Vart tog äganderätten vägen?

                                                                                                             Skogsägare utan frihet

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons