Annons
Vidare till avestatidning.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Henrik Johansson: Löfven löste situationen – nu får den borgerliga oppositionen skärpa sig

För inte mer än tio dagar sedan skrev jag en krönika om hur Stefan Löfven (S) skulle sluta gnälla över Vänsterpartiet. Bakgrunden var såklart den regeringskris som uppstått efter att vänstern valde att agera mot regeringen när de försökte införa marknadshyror i nyproduktion.

Jag var helt enkelt redigt trött på hur man gav vänstern skit för något de sagt att de skulle göra redan sedan dag ett med januariavtalet. Jag avslutade krönikan med orden:

“Ta av dig den där offerkoftan Stefan Löfven och gör ditt yttersta för att lösa det här nu.

Jag vill ha så mycket sossepolitik jag kan få för de demokratiska slantar vi tilldelats.”

I dag löste han situationen och vi har än en gång en regering på plats. En extremt bräcklig sådan men ändock en regering.

Jag är långt ifrån nöjd med tanke på hur mycket av den politik jag tror på som kommer att kompromissas bort. Samtidigt hade ett extra val sannolikt inte förändrat läget. Så mot den bakgrunden får jag helt enkelt finna mig.

Några som inte kunde finna sig var dock den splittrade oppositionen. Det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna.

Först ut var Liberalerna som för sexton dagar sedan röstade gult i misstroendeomröstningen mot statsministern – då ville de inte fälla Löfven.

Nu, under onsdagens statsministeromröstning, var de dock tvungna att rösta rött "för Sveriges bästa".

Min första tanke var såklart: Om det nu var för Sveriges bästa. Varför röstade ni för något sämre för två veckor sedan?

Näst på tur var Jimmie Åkesson (SD) som glatt deklarerade att man nu stoppat införandet av marknadshyror i nyproduktion. Ett förslag som de antagligen lika glatt skulle ha röstat ja till i den tilltänkta regering som Åkesson i någon form skulle ha tillhört.

LÄS OCKSÅ: Offerkoftan sitter riktigt illa, Löfven

Efter Åkesson var det dags för Ebba Busch (KD) som hånfullt utbrast att regeringen är en rödgrön röra. Att Löfven varken hade stöd för en regering eller budget.

Vad Busch inte nämnde när hon gång på gång nämnde den rödgröna röran var att hennes blåbruna röra inte ens presenterat hur ett alternativ till Löfven skulle ha sett ut.

Vilka skulle sitta i en borgerlig regering? Vilken påverkan skulle de olika partier ha och så vidare. Allt vi fått veta är att moderatledaren skulle vara statsminister och att SD inte skulle få makt som motsvarade deras mandat.

Sist men inte minst hade vi då Ulf Kristersson (M) som hakade på Busch tal om en mytisk handlingskraftig regering ledd av sig själv, och hur Socialdemokraterna inte har något reformutrymme.

Att det är Kristerssons vägran att samverka med den sittande regeringen som påverkar reformutrymmet nämndes såklart inte.

Det hela fick mig att tänka på en liknelse med ett hundrameterslopp där alla inblandade hade tränat lite för lite och när loppet väl var avgjort så gnällde 2:an, 3:an, 4:an och 5:an på att vinnaren sprungit för långsamt.

Inget tyder på att nytt lopp kommer förändra läget mer än att 5:an inte ens kanske kommer till start, men ändå står alla där och bröstar upp sig mot vinnaren.

Tyvärr frågar sig ingen varför de tränat för lite, eller om vi lämnar liknelsen för en stund, varför väljarna givit de olika alternativen ett sådant svagt underlag.

Vi frågar oss heller inte varför Moderaterna och Kristdemokraterna valt att dra sin linje i sanden mot Socialdemokraterna. Varför vägrar M och KD att samverka med S i ett sånt här bräckligt läge i stället för att direkt efter omröstningen hota med att fälla regeringen. Igen. Trots att man inte har ett alternativ.

Jag säger som jag sa till Stefan Löfven för drygt en vecka sedan: Ta av er offerkoftan och gör ert yttersta för att lösa det här nu.

Ingen vill ha nyval i mars under ett valår. Slicka era sår och blicka framåt. Vi är fortfarande i en pandemi och efterföljande ekonomisk kris. Vi behöver hantera det. Tillsammans.

I övrigt vill jag bara tacka Vänstern och gratulera: Ni gjorde det, ni stoppade marknadshyror!

Henrik Johansson är Avestabo, facklig ombudsman och fristående krönikör i Avesta Tidning. Han är ideologisk men icke-partiaktiv socialdemokrat.