Annons
Vidare till avestatidning.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Emma Høen Bustos: Står du rustad inför sämre tider?

Artikel 1 av 3
Dalfolkets privatekonomi
Visa alla artiklar

Ekonomi är att välja.

Orden är Arturo Arques, Swedbanks privatekonom, som under måndagen var på besök i Dalarna för att föreläsa för gymnasieungdomar, politiker och företagare om vikten av en sund privatekonomi. Ett laddat ämne som många hellre undviker än konfronterar.

LÄS ÄVEN:

Emma Høen Bustos: Så blir sjuksköterskan fattigpensionär

Enligt Arques finns det tre saker som påverkar storleken på din plånbok: finanspolitiken, den allmänna konjunkturen och penningpolitiken. Områden som styrs av stora politiska beslut och är svåra för individen att påverka i vardagen.

Men, då har vi inte räknat med den fjärde och allra viktigaste: vår privatekonomi.

Minnet är som bekant bra, men kort. Få lever i dag med ekonomiska kriser som de under 1990-talet eller 2008 färskt på näthinnan. Att arbetsmarknaden är het, lånen billiga och fondportföljerna ständigt växande har vaggat in många svenskar i en för stunden falsk ekonomisk trygghet.

LÄS ÄVEN:

Rekordmånga får tidig deklaration – här Skatteverkets alla viktiga datum

För visst har de senaste årens tillväxt tillsammans med den teknologiska utvecklingen och globaliseringen ökat svenskens levnadsstandard något enormt. På en generation har semesterresor, köksrenoveringar, restaurangbesök och ständigt nya klädinköp blivit vardag för en stor grupp svenskar. Konsumtionens andel av samhällets totala tillväxt ökar allt mer.

Vi spenderar pengar för att vi kan. Och till viss del struntar vi i att ha koll på vår ekonomi för att vi inte behöver ha det. Antalet skuldsatta hos Kronofogden minskar i alla dalakommuner, liksom dalfolkets totala skuld till myndigheten (från drygt 1,8 miljarder kronor 2017 till en liten bit över 1,5 miljarder kronor i dag).

Samtidigt visar undersökningar att svenska hushåll är illa rustade till och med för mindre privatekonomiska förändringar. Det kan handla om en värmepanna som går sönder, en plötslig sjukskrivning eller att bilen måste skickas på reparation. Endast hälften av svenska hushåll sparar tio procent av sin lön efter skatt och har två månadslöner i sparbuffert, enligt Swedbank. 14 procent skulle inte klara en oförutsedd utgift på 5 000 kronor och bara hälften (!) av alla hushåll med bolån är beredda på räntehöjningar.

Med en lågkonjunktur på ingång är det ingen överdrift att tala om en tickande bomb.

Därför startar ledarsidan nu en serie med fokus på din plånbok. Varför förhåller sig den yngre generationen så annorlunda till ekonomi än sina föräldrar? Hur ska framtidens pensionssystem hantera allt större krav på den enskilde individens ekonomiska beslut? Hur kommer det sig att Sverige är ett av de länder i Europa där det pratas minst om pengar? Högaktuella frågor som har bäring på hela samhällsutvecklingen. Och som angår alla, oavsett kön, bakgrund eller socioekonomisk status.

Enligt Arques handlar privatekonomi "inte om någon rocket science": ”Spara först, handla sedan. Låna inte till konsumtion. När du lånar, se till att amortera." Det är goda råd som alla har möjlighet att följa.

En sund privatekonomisk grund att stå på kan göra stor skillnad när lågkonjunkturen kommer. Står du rustad inför en sämre ekonomisk verklighet än i dag?