Annons
Vidare till avestatidning.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Omtag i skogspolitiken – med stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård

Nu har utredningsdirektiven om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen fastställts. Det är första steget i att genomföra Januariavtalets punkt 26. Den lägger grunden för en ny lagstiftning, nya flexibla skyddsformer och tydligare regelverk som stärker äganderätten.

Utredare blir Agneta Ögren som är domare på Mark- och miljödomstolen i Umeå.

Tillsammans med andra åtgärder, framförallt stoppet för den utökade nyckelbiotopsinventeringen, höjda anslag till ersättning till markägare, en översyn av Artskyddsförordningen och ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark, innebär Januariavtalet ett omtag i skogspolitiken. Mycket arbete återstår men detta är ett stort och viktigt steg i riktning mot en växande skogsnäring, en stärkt äganderätt en rättssäker skogspolitik som bygger på legitimitet hos de som berörs.

Anledningen till att det tillsätts en utredning är tack vare Januariavtalet och syftet är att värna och stärka den privata äganderätten till skogen, säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten och att främja en växande skogsnäring. Tilliten och förtroendet gentemot ansvariga myndigheter har försämrats under flera år och måste återupprättas.

Privata skogsägare har stämt staten i flera mål som till exempel Lavskrikefallet, Bombmurklefallet och senast gällande Fjällnära skog. I samtliga fall har staten förlorat och ett bärande argument har varit att statens myndigheter inte har tagit tillräcklig hänsyn till äganderätten.

Centerpartiet vill att utredaren ska föreslå nya flexibla skyddsformer som ska bygga på principer om frivillighet och stärkt äganderätt för markägare. Våra grannländer Finland och Norge har arbetat framgångsrikt med detta och där har man lyckats återuppbygga förtroendet mellan skogsägare och myndigheter. Det måste vara så att man inte straffas som skogsägare för att man vårdat familjeskogen i generationer utan man ska förstås belönas.

Utredaren ska analysera begreppet nyckelbiotop. Det gäller dess relevans utifrån sitt ursprungliga syfte som kunskapsunderlag och den förändrade betydelse den fått för markägare vad gäller äganderättsliga och ekonomiska konsekvenser. Nyckelbiotopsinventeringen och dess koppling till den frivilliga certifieringen samt statens roll i detta ska analyseras med utgångspunkt vad gäller rättssäkerhet och legitimitet för markägare

Den äganderättsliga konsekvenserna av begreppet ”grön infrastruktur” ska också analyseras. Arbetet att peka ut ”grön infrastruktur” pågår nu, men precis som vid nyckelbiotoperna finns det oklarheter vad det innebär för äganderätt, rätt till ersättning med mera att något anses vara av vikt för grön infrastruktur. Bara det att skogen eller åkrar pekas ut i ett underlag för grön infrastruktur gör förstås att värdet på mark och skog sjunker. Vem vill köpa mark som kan beläggas med brukandeförbud?

Sverige behöver ett ökat uttag av råvara för att kunna möta klimatomställning. Utredaren ska analysera hur vi ska förena en växande bioekonomi med åtagande om biologisk mångfald. Här finns en målkonflikt som blivit allt tydligare när klimathotet klivit högst upp på dagordningen. Utredarens förslag ska sammantaget främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk, inklusive ökad tillgång på hållbar skogsråvara.

Det finns delar av skogspunkterna i Januariavtalet där direktiv för ytterligare utredningar håller på att förhandlas och det är en översyn av artskyddsförordningen samt ett nytt Sveaskogsprogram.

Uppdraget till ansvariga myndigheter att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark återstår också att förhandla.

Skogen och dess brukande har skapat debatter som engagerat många människor de senaste åren. Polariseringen har blivit allt starkare mellan de brukar och lever av skogen och de som vill skydda skogen. Detta har också bidragit till den klyfta som vi kan se mellan stad och land. Förhoppningsvis ska utredningen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen kunna bidra till att minska polariseringen.

Peter Helander (C)

Riksdagsledamot och förhandlingsansvarig i JA:s skogspunkter

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel