Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Inget lönelyft för poliserna med den nya regeringen? 

Annons

Brottslighet är ett stort problem på så många sätt. Brottsoffer får, i vissa fall, sina liv förändrade för gott. I spåren av brottslighet följer otrygghet. Vi ska ha ett starkt rättsväsende som står rustat mot brottsligheten. Rapporter om att polisen inte hinner med att utreda brott och om att anmälningar läggs på hög är lika allvarligt som oacceptabelt. 

Det är tydligt att regeringen Löfvens otillräckliga satsningar på Polismyndigheten har lett till omfattande problem. Det råder idag akut brist på poliser, både i städerna och på landsbygden. Gängbrottsligheten breder ut sig. Risken att upptäckas för den som begår brott är alldeles för låg. 

Under 2014-2018 höjde Stefan Löfvens regering skatten med 60 miljarder kronor och ökade utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det har antalet poliser i Sverige inte ökat. Detta trots den kraftiga befolkningsökning vi har haft på senare år. Om höjda skatter var lösningen på Sveriges problem, så hade vi inte haft några problem. Politiken måste visa sig förmögen att prioritera och använda pengarna på rätt saker.

För att behålla erfarna poliser och locka fler nya poliser till yrket är det för Moderaterna uppenbart att polislönerna måste höjas. Konkurrenskraftiga löner är av stor vikt för att lösa polisbristen. Hela 48 poliser slutade i januari månad av andra skäl än pension, enligt nya siffror från Polisförbundet. Hälften var yngre än 40 år. Det är alltså personer som valt att utbilda sig till polis, men som lämnar yrket i förväg. Dåliga arbetsförhållanden och löneläget är två orsaker till avhoppen. 

Mot denna bakgrund gör Moderaterna och Kristdemokraterna en särskilt satsning på höjda löner för Sveriges poliser i 2019 års budget. Det handlar om en genomsnittlig höjning på cirka 3 000 kronor per polis som mål. Det rör sig om öronmärkta pengar som ska användas till höjda polislöner utöver sedvanlig löneförhandling. Vårt förslag om särskilt lönelyft vann riksdagens stöd i budgetomröstningen.

Men det är nu ytterst osäkert om det särskilda lönelyftet för landet poliser blir verklighet. Uttalanden från inrikesminister Mikael Damberg, S, tyder på motsatsen. Detta trots att det inte är upp till regeringen att själv välja vilka delar av budgeten som ska genomföras. 

Förutom att tillföra ökade resurser till Polismyndigheten stärker Moderaterna och Kristdemokraterna även Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Tullverket. Det gör vi för att för att hela rättsväsendet ska fungera effektivt och vara rätt dimensionerad i förhållande till sin uppgift. Satsningen på fler poliser medför att ärendemängden kan väntas öka hos rättsväsendets övriga myndigheter, när fler brott upptäcks och utreds.

Det är oroväckande att regeringen tvekar om att genomföra det särskilda lönelyftet för Sveriges poliser som Sveriges riksdag beslutat om. Det är en viktig dellösning i arbetet med att göra polisyrket mer attraktivt. Ytterst handlar det om att säkerställa att det finns ett rimligt antal poliser i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten i Sverige.  

 

Johan Forssell, M

Rättspolitisk talesperson 

Carl-Oskar Bohlin, M

Ledamot i justitieutskottet med ansvar för polisfrågor 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel