Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Hur har Högskolan Dalarna hamnat så fel i en fråga om mänskliga rättigheter?

Annons

Det går ett spöke genom Europa. I Polen förklarades nyligen vissa städer ”fria från homosexuella”. Att driva på för att skapa zoner fria från vissa samhällsgrupper är något vi har sett tidigare i historien - det är en utveckling som ställer människor mot människor, skapar osämja och avhumaniserar den grupp som för stunden inte uppfattas som önskvärd.

I Ryssland dödades nyligen en HBTQI-kämpe och i Falun har vi under sommarveckorna känt en svag vind av denna djupt odemokratiska rörelse.

Den 2 september har Högskolan Dalarna sina välkomstceremonier för studenterna i Falun och Borlänge. Ceremonin i Falun skulle ha ägt rum i en kyrkas lokaler - en kyrka som uppenbarligen har eller har haft en syn på homosexualitet som inte överensstämmer med högskolans. Nu har beslutet ändrats och ceremonin kommer hållas i en annan lokal.

Det är bra att beslutet ändrades men hur har Högskolan Dalarna hamnat så fel i en fråga om mänskliga rättigheter?

Bäst att svara på det är naturligtvis Högskolan och dess ledning själva. Av givna offentliga svar på Högskolans hemsida samt i lokala media kan följande argumentation utläsas: Det sker en nedtoning av problematiken.

Högskolan lyder under Högskolelagen - den är en statlig myndighet och Diskrimineringslagen är då tvingande. Vi har något svårt att få ihop att Högskolan inte reagerade när talet om ”trasighet” hos homosexuella personer framfördes från kyrkans håll.

I början av juli var Högskolan helt inne på att fortsätta samtalet med kyrkan i fråga. Och på frågan "varför?" svarar en representant att det finns många fördelar med att vara i kyrkans lokaler - de är handikappanpassade, det finns en stor aula och de ligger nära campus.

En negligerbar attityd intas och bekvämlighet verkar väga tyngre än HBTQI-personers rättigheter.

Detta sätt att argumentera- att i en diskussion om mänskliga rättigheter dra in praktiska nyttigheter får oss att tänka på munken Johan Tetzels välkända utrop: ”Så snart penningen klingade i kistan, så sprang själen ur skärselden.”

Kan vi ha förtroende för att Högskolan Dalarna i framtiden slår vakt om och främjar grundläggande demokratiska frågor och mänskliga rättigheter? Hur tänker Högskolan säkerställa att man i framtiden inte landar lika illa i frågan om mänskliga rättigheter som man gjorde sommaren 2019? Är Högskolan Dalarna trovärdig?

Örjan Fridner (S) Ledamot av verkställande utskottet, Ersättare kommunstyrelsen

Sören Juvas (S) Ersättare(S) i socialnämnden i Falu kommun, Tidigare förbundsordförande HBT Socialdemokraterna och RFSL

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel