Annons
Vidare till avestatidning.com
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: 75 år efter ”zigenarlägret” – är vi på väg från Förintelsen eller mot en ny sådan?

För 75 år sedan, augusti 1944, mördades 3000 romer som hade förts samman i det som kallades ”zigenarlägret” i Auschwitz-Birkenau. Nazisterna hade bestämt att den delen av Auschwitz skulle avvecklas. Kvinnornas, männens och barnens enda ”brott” inför nazisterna var deras etnicitet - de var romer - därför gasades de ihjäl den natten.

Det sammanlagda antalet romer som mördades under andra världskriget är fortfarande inte helt känt. Någonstans mellan 200 000 och 500 000 personer brukar nämnas som ett tänkbart antal. Antagligen var det ännu fler medmänniskor som mördades.

För mig, som utbildar mig till folkbildare mot nazism, är det ofattbart hur ofta jag får frågan om det inte finns ”något viktigare” jag kan göra än att utbilda mig till det jag gör.

Kunskapen och vetskapen om förintelsen av romer i Auschwitz och andra påminnelser om nazismens brott mot mänskligheten gör att jag inte kan - och inte vill - ge nazismen fritt spelrum i vårt eller andra länder. Vi måste gemensamt se till så att vi aldrig mer kategoriserar medmänniskor som ”lägre stående” eller "inte livsdugliga”.

Tyvärr känner jag ibland att vi inte har lärt oss något av Förintelsen - även om vi efter kriget sade ”aldrig mer”.

Än idag utsätts romer för förtryck och diskriminering. I en rapport från diskrimineringsombudsmannen från 2002–2003, "Diskriminering av Romer i Sverige”, står det att 90 procent av tillfrågade romer anser att Sverige till viss del eller i hög grad är ett land som är fientligt inställt gentemot romer.

Diskriminering sker till exempel inom bostads- och arbetsmarknaden men även inom utbildningsverksamheter och i affärer, restauranger och hotell. Diskriminering sker i nästan alla samhällets institutioner.

Vi vet också att judar, funktionsnedsatta och HBTQI-personer utsätts i Sverige idag för olika sorters förtryck från nazister såväl som från andra hatare. När mina vänner med funktionsnedsättning blir förföljda av nazister och får höra att de ”borde dö” - när judar och HBTQI-personer utsätts för diskriminering - vill jag skrika högt att vi måste reagera och agera!

Det är för mig helt ofattbart och oacceptabelt, det gör mig både förbannad och ledsen att vi inte har kommit längre på vår väg mot alla människors lika rättigheter. Jag blir besviken på alla dem som inte tar hotet från nazismen på allvar - på alla de ofta välmenande och goda människorna som inte ser hur farlig rasism och nazism är.

I Sverige har vi ett parti med rötter i nazismen som sitter i riksdagen - Sverigedemokraterna. Stödet för dem är starkt bland folket och den utbredda historielösheten och okunskapen om den fruktansvärda ideologin nazismen är skrämmande.

I många andra länder runt om i Europa och världen finns partier som är rasistiska eller nazistiska och människor som röstar på- och stödjer deras visioner.

Jag kan inte låta bli att undra hur dessa människor, som stöttar hatiska rörelser, ställer sig inför att någon som de själva älskar kan komma att utsättas för hatet. Nästa gång kanske det är du eller någon som är dig kär som utsätts men förmågan till empatiskt tänkande verkar vara svag.

Jag undrar ofta hur vi kan gå så vilse - ännu en gång. Jag frågar mig: är vi på väg från Förintelsen eller mot en ny sådan?

Därför känner jag mig förpliktigad att också fråga: jag står upp för medmänsklighet och allas lika värde - gör du?

Kukkamariia Valtola Sjöberg, Folkbildare mot nazism

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel