Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärare har fullt upp med två olika betyg

 Trots merarbetet är lärarna nöjda med det nya betygssystemet. – De är trötta men nöjda, sammanfattar rektor Erica Erixon lärarnas situation på Domarhagsskolan.
Där får eleverna höstterminens betyg i morgon. Niorna får de gamla betygen, MVG till IG, och åttorna får de nya, A – F.
Sjuorna får inga betyg alls detta läsår, de får vänta till nästa jul.

Annons
Julstress

När ny skollag och ny gymnasiereform införs samtidigt blir det dubbelarbete för lärarna.

Det gamla systemet fasas ut när de äldre eleverna slutar, och löper dessemellan parallellt med det nya.

I två år, till och med våren 2013, kommer lärare och elever att leva med två betygsskalor och kurssystem.

–Jag har sex olika kurser nu. Så mycket har jag aldrig haft att hålla reda på samtidigt. Det brukar vara två-tre, säger Måns Lindholm, lärare i samhällskunskap och historia på Karlfeldtgymnasiet.

Men jobbigast är inte att använda två betyg samtidigt, utan att sätta sig in i de nya kursplanerna, tycker lärarna.

– Nya kursplaner ställer nya krav på undervisning och material. Men vi har inte fått mer tid eller resurser av statsmakterna att genomföra detta.

–Vi har använt fortbildningstid till att sätta oss in i det nya, vilket betyder att vi inte kunnat fortbilda oss inom våra ämnen.

–Kommunerna har inte fått mer pengar att genomföra nya gymnasiereformen. Det är sanslöst att de lägger över ännu en börda på lärarna. Vi får ta vår egen tid för att hinna med, säger Måns Lindholm.

–Vi får väl jobba på jullovet, säger Victoria Hemdahl, lärare på handelsprogrammet.

Jessica Hallberg Larsson är gymnasielärare i engelska och psykologi. Hon tycker att den nya betygsskalan A – F är bättre än den gamla.

–Den är mer rättvis, säger hon, och får medhåll.

De nya kursplanerna är tydligare än de gamla, tycker lärarna. De slår bättre fast vad eleverna ska lära sig på varje gymnasiekurs.

Lärarna är nöjda med att de nya betygen rymmer omdömen som förut hamnade mittemellan, exempelvis VG plus.

Nya gymnasiereformen innebär att de sex högskoleförberedande programmen, och de tolv yrkesprogrammen, går mer åt skilda håll.

För elevernas del är det ett mer vetenskapligt sätt att jobba på i de högskoleförberedande programmen, med utredande uppsatser, egen forskning och krav på egen planering.

–Det är tuffare för eleverna och de får fler nationella prov, säger Måns Lindholm.

– De är bättre rustade när de kommer till högskolan, säger Ingemar Gustafsson, lärare i svenska, religion och historia, som tillägger att han varit med om än värre tider på 90-talet.

– Då hade vi tre betygsskalor att hålla ordning på samtidigt ...

Victoria Hemdahl märker att eleverna på hennes yrkesprogram inte vill acceptera att stå utan högskolebehörighet.

–Nästan hela klassen i ettan vill läsa fler poäng för att få högskolebehörighet, säger hon.

Det betyder extra studier för dem.

– Man genomför en reform och tror att man sparar pengar. I stället blir det dyrare för skolan med fler undervisningstimmar, säger Måns.

Ingemar Gustafsson är kritisk:

– Resultatet har blivit att fler söker högskoleförberedande program än tidigare, när man i stället borde underlättat för att få fler sökande till yrkesprogrammen, där det blir brist på folk på arbetsmarknaden.

Har ni känt någon julstress eller betygsstress så här inför terminsslutet?– Nej. Det har varit lika mycket jobb hela terminen.

Mer läsning

Annons