Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nytt snabbspår för flyktingar ska rädda vården

/
  • Afaf Radhison leder projektet med snabbspår för vårdakademiler i Söderhamns kommun.

Genom ett nytt snabbspår ska sjukvården i länet tidigt kunna ta vara på all den kompetens som nu kommer med flyktingarna till länet.
Läkare, tandläkare och barnmorskor ska kunna sättas i arbete inom två år.

Annons

Tillsammans med Söderhamns kommun, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har Region Gävleborg startat ett projekt för att kunna rekrytera bland de som nu kommer till Gävleborg. Söderhamns kommun är först ut, men tanken är att snabbspåret sedan ska finnas i alla länets kommuner.

Läs mer: Region Gävleborg: Invandringen räddar länets välfärd

I Söderhamn har alla asylsökande och personer med uppehållstillstånd i kommunen skannats av för att se hur många av dem som är läkare, sjuksköterskor, tandläkare, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Därefter har deras kompetenser validerats av Socialstyrelsen.

Just nu är det totalt 28 personer som får undervisning i allmän svenska och särskild vårdsvenska beroende på deras yrken. När de efter ett år är klara med svenska studierna kommer de att erbjudas ett halvårs praktik på Region Gävleborgs vårdverksamheter. Om det går trögt med svenskan, kan utbildningen förlängas ytterligare ett halvår.

– Vi har sett att det är väldigt stor skillnad på språkinlärningen. En del är så duktiga på svenska redan efter bara några månader i landet att de kan hoppa över SFI-undervisningen och börja direkt med grundskolestudier, säger Afaf Radhison, som leder projektet för Söderhamns kommun.

Läs mer: Utan invandring försvinner Gävleborg - Så skulle din kommun klara sig utan invandringen

Samtidigt har det visat sig att det kan vara stora skillnader i kompetenskrav för olika yrken mellan olika länder. Exempelvis har eritreanska tandläkare bara två års utbildning, jämfört med fem år i Sverige, något som gör att Socialstyrelsen omöjligt kan godkänna att de får jobba som det här.

– Vi upptäckte exempelvis att sjuksköterskeutbildningarna i Afrika ofta ser helt annorlunda ut än här i Sverige. Det finns sjuksköterskor från afrikanska länder som arbetat i 20 till 30 år och ändå inte har de kunskaper inom en del områden som krävs för en svensk sjuksköterska, säger Afaf Radhison.

Om inte utbildningarna från hemländerna räcker till erbjuds undersköterskeutbildningen i Söderhamn i stället. I takt med pensionsavgångar och växande vårdbehov hos länets åldrande befolkning kommer 10 000 undersköterskor behöva rekryteras inom de närmaste 15 åren.

– Det blir då en ganska kort utbildning och sedan kan de komma ut och arbeta i vården och omsorgen, säger Afaf Radhison.

Läs mer: Invandringen ska rädda länets äldreomsorg

Mer läsning

Annons