Måns Mosesson har valt att berätta historien om en av Sveriges största artister i modern tid, genom att nästan inte använda ett enda pratminus. Precis vad jag själv fick lära mig på en skrivarkurs för åtta år sedan var ett lyckosamt grepp, men nog inte har använt särskilt mycket när det väl kom till kritan. Journalister överanvänder helt enkelt många gånger citat i stället för att lita till sin egen berättarförmåga. Ett alternativ hade varit en mer traditionell form, där de olika nyckelpersonerna från Tim Berglings liv hade trätt fram och resultatet hade kunnat bli mer av en samling intervjuer. Det här sättet når fram bättre till hjärtat, Tim är en fängslande bok från början till slutet – från Östermalm till Oman.