Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Nystart för Avesta Tidning

Så gick AT från kris till Årets redaktion – på två år

Gabriel Ehrling Perers lämnar nu rollen som chefredaktör och utgivare för Avesta Tidning för att bli skribent på heltid. Bilden intill är från det stora nystartsnumret i oktober 2019.

Bild: Stina Rapp

Annons

Efter drygt två år som chefredaktör och utgivare lämnar Gabriel Ehrling Perers i dag stafettpinnen vidare till Björn Häger och återgår till att bli skribent. Här beskriver han hur AT vände utvecklingen.

OBS! Vi jobbar fortfarande här, men dörren är låst. Vill du ha hjälp? Ring växeln på 010....

Där det förr satt anslag om lunchstängning fanns nu en barsk uppmaning om att vända hem och ett telefonnummer som, via en växel i Örebro, skulle leda till en nyhetschef på centralredaktionen i Falun.

Att ta ner skylten och öppna ett nummer rätt in på redaktionen blev min första åtgärd som chefredaktör sensommaren 2019.

Den här berättelsen börjar dock något tidigare, 8 februari 2019. Då lättade till sist Lützen-dimma som vilat över de 28 tidningarna i dåvarande Mittmedia. Det skulle inte bli konkurs. Köpare var Bonnier News tillsammans med norska Amedia.

Lättade, men i ärlighetens namn också något konfunderade, hörde journalister på orter som Sala, Söderhamn och Sollefteå ägaren till DN, Expressen och Dagens Industri beskriva förvärvet för “ett självklart steg i vår utveckling”.

Annons

Annons

Det var inte kris överallt, men lokaltidningar framstod inte direkt som någon given väg till avkastning. Och det var inte särskilt länge sedan Bonnier News sålt Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda – och många trott att Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad skulle gå samma väg.

Det visade sig dock snabbt finnas en tydlig idé. Mittmedias tidigare reträtt mot någon typ av “länstidningar” – där AT ingått i det som kallats “Dalarnas Tidningar” – skulle vändas. I stället blåstes till offensiv. Yrvaket men entusiastiskt gick små redaktioner i Bergslagen från periferi till centrum i den nya strategin. AT pekades ut som en av piloterna.

Det var välbehövligt. Tidningen hade länge styrts som en satellit från Västerås respektive Falun och domen från läsare och annonsörer hade varit hård.

Den 11 oktober 2019 började ett nytt kapitel i Avesta Tidnings snart 140-åriga historia med ett 80 sidor tjockt "nystartsnummer".

Som nytillträdd chefredaktör frågade jag Avestaborna vad de tyckte om tidningen. Den stora läsarenkäten fick snabbt 300 svar, men gensvaret till trots var det lätt att hålla sig för skratt. Tidningen ansågs förvisso hyfsat “pålitlig”, men varken berörande, “nyhetsledande” eller “inspirerande”. I botten fanns påståendet “AT känns gjord för mig”.

Som om inte det var nog pekade prognosen på miljonunderskott. Det var dags att förändra, eller skära ner och lunka mot sotdöden.

Efter två år (som givet allt som hänt känns som fem…) har det totala antalet betalande prenumeranter ökat med tio procent och AT utsetts till Årets redaktion av Tidningsutgivarna.

Från start har jag sagt att vi försöker dela med oss av allt, både om vad som fungerat och vad som inte gjort det. Så med risk för viss nostalgi, nu när det är dags att lämna vidare och fatta pennan igen, kommer här hörnstenarna i AT-bygget.

Annons

En Expressen för Avesta

Annons

Det senaste årtiondet har det pratats mycket om det “globala” kontra det “lokala”. Det är i stora delar en falsk motsättning. Ett verkligt globalt fenomen är nämligen definitionsmässigt också ett lokalt sådant. Och även om det varierar i vilken mån människor ser sig själva som “globala”, så är alla i första hand “lokala”. Vi bor på en plats, tar oss till och från arbete eller studier, hjälper anhöriga ta del av vård, skolgång och omsorg – eller gör själva det.

Hos varje människa finns en särskild nyfikenhet kring just det lilla hörn av världen där det egna livet levs. På den gatan står lokaltidningarnas affärsidé.

En “desk”, som det kallas på tidningsspråk, är den del av en redaktion som håller koll på inflödet av ny information, skriver snabba nyheter och håller koll på pågående nyhetslägen. Ofta rör det sig om händelsenyheter kring trafik samt räddningstjänst och polis (ofta sammanfattat som “blåljus”). För AT har det även inneburit att hålla koll på “krim”, alltså journalistiken kring häktningar, åtal och domar som följer av sådana händelser.

Den här typen av artiklar, vilka i regel publiceras omgående på avestatidning.com, har varit avgörande för AT:s framgångar de senaste åren och att de rent digitala prenumeranterna ökat med nästan 100 procent.

Hand i hand med detta går en stark närvaro i sociala medier där Avesta Tidnings sida på Facebook har 7100 följare och läsarforumet “Snacka om Avesta” har 7200 medlemmar.

Annons

Reportage, granskningar och gräv

Något som glatt mig lite extra personligen under åren som gått är att läsarna – bevisligen! – gärna ser att även lokaltidningen spänner bågen och tar större grepp.

Annons

På en förhållandevis liten redaktion med sex journalister finns så klart inte utrymme för en regelrätt "grävgrupp" av det snitt riksmedierna mäktar med, men genom att hela tiden försöka ha några större projekt på gång har vi ändå lyckats få in arbetssättet i vardagen. Det har också visat sig mödan värt när man tittar på de artikelvisningar och köp som följt publiceringarna.

Uppmärksammade artiklar i AT har avslöjat en sexistisk kultur på gymnasiets fordonsprogram, skingrat rökridåer kring covid-19 på äldreboenden och blottlagt problemen med språkförbistringar inom omsorgen. Vi har lyft fram nya och omskakande uppgifter kring omfattande segregation på kommunens förskolor och gjort en särskild satsning kring ungas läsande, där Avesta har stora utmaningar.

Annons

Nu i sommar genomfördes en rejäl granskning av psykiatrin, och de senaste årens stora förändringar av grundskolorna har i dagsläget resulterat i över 120 publiceringar.

Annons

Vi sänder live (så ofta som möjligt)

En av de första utbildningsinsatserna under tidningens nystart 2019 var att lära samtliga medarbetare att sända live vid större nyhetslägen. Det är samma sak i en kommun med 23 000 invånare som i ett land med 10 miljoner: När något stort väl händer så vill allmänheten snabb ha information, bilder från platsen, intervjuer, kommentarer och analyser.

AT:s höga ambitioner på tv-området blev också en stor tillgång när coronapandemin slog till. När mötesrestriktioner infördes blev tidningens reportrar på plats direktlänken till alla Avestabor som hade velat vara där för att höra kring nya förslag på skolområdet, se utdelning av priser eller för den delen bevittna studentfirande (vilket vi både 2020 och 2021 gjorde “öppet” så att även icke-prenumeranter kunde ta del av festligheterna).

Utan att göra avkall på det kritiska förhållningssättet till samhället tog AT även en ny roll – som kulturarrangör i samverkan med lokala eldsjälar och musiker (framför allt föreningen Avesta kulturscen).

Innan 2020 var över hade 15 konserter sänts på avestatidning.com. Och givetvis sände AT live från lervällingen i Kumla när Masarna i oktober 2020 vann SM-guld.

Annons

Lokala näringslivsnyheter och full koll på stadsutvecklingen

Tillsammans med återinrättandet av den mer heltäckande lokala sportbevakningen rullade vi tidigt under nystarten ut en satsning på näringslivsjournalistik. Även här med en särskilt ansvarig reporter samt egen avdelning på sajt och i papperstidning.

Två år senare har den dagliga kollen på näringslivet blivit lika självklar som att göra motsvarande avstämning vad gäller politiken. Du som har en tidningsprenumeration vill givetvis veta vad som händer med företaget där du arbetar och butiken där du handlar. Därtill har vi lagt täta rapporter kring det som sker med stadsutvecklingen genom detaljplaner och bygglov.

Annons

Vi har visat att en ambitiös lokal näringslivsjournalistik behövs för att väga upp företagens egen information och den alltför okritiska rapportering som återfinns i gratistidningar. AT har gjort flera tunga avslöjanden på området, men ett särskilt minne var så klart i januari 2020 då AT som första redaktion i landet berättade att Google sökt miljötillstånd för att bygga ett datacenter i Horndal (antalet publiceringar kring planerna passerade precis 100!).

Superlokala nyheter – från hela Avesta

Den enskilt viktigaste förklaringen till AT:s vändning är i ärlighetens namn inte att vi fokuserat på exakt rätt saker, utan att läsarnas intresse (och därmed vilja att betala för en prenumeration) ligger i de lokala nyheterna, inte de regionala.

Det totala antalet tjänster inom dåvarande Dalarnas Tidningar (DT) förblev detsamma efter att vi “knoppade av” AT 2019. Men det gjorde stor skillnad att få tillbaka hantering av sajt, planering av papperstidning, nyhetsledning, sport med mera. Funktioner som genom åren centraliserats till först Västerås och sedan Falun. Fler journalister på redaktionen i Avesta innebar större engagemang, större kreativitet och fler nyheter att rapportera.

Annons

Som uppväxt i en av Avesta kommuns mer perifera delar visste jag dock att det inte räckte att bara hålla koll på “stan”, alltså centrum. Därför fick reportrarna ansvar för varsin kommundel med målsättningen att hämta hem en artikel i veckan från området (ofta blir det flera). Det gjorde inte bara AT relevant för fler, utan även journalistiken mer varierad och roligare. Då och då har vi även “flyttat ut” redaktionen till bruksorterna och den stora landsbygden för att möta läsarna vid livsmedelsbutiker och bensinmackar som är de naturliga samlingspunkterna.

Precis innan corona slog till hann vi även med att testa konceptet “Snacka om Avesta – live” där vi gjorde “journalistik på scen, direkt från folkets hus” med en lång intervju av nye brukschefen.

Annons

Vi har även tagit flera tematiska grepp kring det faktum att Avesta är större än bara centralorten. Mest lyckat blev satsningen på Krylbo våren 2020 som ledde till dryg 20 publiceringar.

LÄS MER:

Gabriel Ehrling Perers: Ny serie om vårt stolta men skamfilade stationssamhälle – på väg mot nästa anhalt

Mer än bara slarv och elände – fler Avestabor, massor av sport, “Fordon i Folkarebygden” och “Daladrömmar”

En återkommande synpunkt under nystarten var att tidningen inte upplevdes ge en korrekt bild av tillvaron i Avesta. Det är förstås allvarlig kritik då journalistik alltid har målet att spegla livet på ett riktigt och relevant sätt. Men egentligen är det inte så konstigt att en redaktionell ordning där mycket av innehållet görs från en centralredaktion på annan ort får tyngdpunkt mot det läsare upplever som slarv och elände.

Annons

Då brottslighet, olyckor och liknande har stark påverkan på samhället skulle ingen seriös nyhetsredaktion välja bort den typen av rapportering, men något vi tog fasta på var att de andra delarna av livet också måste få plats. För en riktig lokaltidning berättar om sådant som gör livet värt att leva i Avesta: sport, släkt och vänner, föreningsliv och kultur.

Här tror jag att läsarna särskilt noterat att sportbevakningen inte bara har spets – med Masarna i elitserien i speedway – utan även bredd med en mångfald av idrotter och att även enskilda idrottskvinnor och -män fått större plats.

Artikelserier med hög stämningsfaktor (och höga varvtal...) har gett motvikt till det mörka i tillvaron som givetvis måste fram. Här tänker jag särskilt på “Daladrömmen”, där tidningens reportrar gläntat på dörren till några av Avestas allra vackraste hem, och “Fordon i Folkarebygden”, där AT tittat in i Avestabornas garage.

Annons

***

Inget av det jag beskrivit är raketforskning. Mycket är nog till och med självklarheter för journalister och redaktörer. Och för den delen för AT:s läsare.

Men det är en sak att tänka och en annan att göra (konstaterar jag även personligen när jag tittar ner tittar på listan över alla idéer och upptåg vi ännu inte hunnit pröva...). Här hade inget av det jag beskrivit ovan varit möjligt utan AT:s fantastiska personal!

Mikael Eriksson, Helena Wrete, Gustav Ericsson, Gabriel Ehrling Perers, Stefan Ericson, Katarina de Fine Licht, Matilda Fors och Malin Mattsson. Saknas på bilden gör Anna Nord.

Bild: Hanna Schück

Annons

Nämnas måste även de sju lokala krönikörer som rekryterades i “nystarten” samt de arrangörer och musiker som vi samverkat med kring de digitala spelningarna.

Framför allt hade nystarten aldrig varit möjlig utan AT:s engagerade läsare som kommit med tips, tankar och tillrop.

Många saker hade säkert kunnat göras annorlunda. Allt går heller inte att översätta till andra tidningar. Men om något så har vi i alla fall visat – både vad gäller innehåll och resultat (även ekonomiska) – att Avesta verkligen behöver en riktig lokaltidning. Att AT behövs, både vad gäller nyheter att rapportera och intresse från läsarna.

Min sista uppmaning som chefredaktör blir därför att fortsätta prenumerera. För även om en tidning alltid har en formell ägare så är den i praktiken lika mycket läsarnas. Utan er – och det faktum att ni faktiskt betalar för journalistiken! – så blev det inga nyheter.

Avesta har en riktig lokaltidning. Nästa år fyller den faktiskt 140 år!

Vi ses på festen!

Vi ses i spalterna.

Gabriel Ehrling Perers lämnar i dag utgivarskapet till Björn Häger för att åter bli skribent på heltid.

Årets redaktion 2021 enligt Tidningsutgivarna. Stefan Ericson, Helena Wrete, Mikael Eriksson, Matilda Fors, Katarina de Fine Licht och Gabriel Ehrling Perers.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy