Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Man är väl lite tokig och det får man vara”

Det är hos dottern i Sätrabrunn som Maria Andersson tar emot denna råkalla novemberdag. Hon berättar om livet förr och nu, och om hur konstigt det är att man blir mera värd ju äldre man blir.

Annons
Maria Andersson fyller 100 år och ser fram emot en stor släktträff.

Den 28 november fyller Maria 100 år. Dagen innan ska hon firas rejält, för då blir det stor släktträff. Precis som när hon fyllde 90.

–Tänk vad de ska hålla på och ordna! säger hon och skakar leende på huvudet.

Hon är äkta dalkulla, född i Öje nära Malung. Som åttaåring flyttade hon till Hedemora, där hon växte upp.

–Det var många från Malungs-trakten som flyttade ner till södra Dalarna då. De hade för små jordbruk och kunde inte leva på dem, men här nere kunde de köpa större, berättar hon.

Som 14-åring började Maria arbeta som piga på en bondgård.

–Jag gick upp halv sex, väckte drängen och gick sedan ut i lagårn och mjölkade. Första anställningen hade jag en månad, och när jag kom hem efteråt låg jag i sängen i säkert två veckor! Jag var inte sjuk eller något, och än i dag är jag lite förbryllad över det där.

–Men mamma, du var ju utsliten, säger Vanja Andersson, medan hon serverar fika.

Läs hela reportaget i tidningen den 26 november.

Annons
Annons