Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LEDARE: Välj rätt väg till självständighet

Annons

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy vill inte se sitt land splittras.

Separatism är på modet. Även om gårdagens besked om att man avvaktar med att gå vidare med en självständighetsförklaring lugnat läget något, så är Katalonien fortsatt en krutdurk. I irakiska Kurdistan röstade nyligen 92 procent ja till bildandet av en självständig stat.

Det är lätt att sympatisera med båda gruppernas strävan, men metoderna skiljer sig åt.

Kurdernas vilja att få forma en egen stat efter första världskriget ledde inte till mycket – förens nu. Regionen i norra Irak har påbörjat utbrytningsprocessen och den bör stöttas av världens demokratier. Kurderna har länge varit förtryckta i Turkiet och utsattes för ett utrotningsförsök av Iraks förre diktator Saddam Hussein.

Att kurderna får bilda en egen stat för att skydda sitt folk är inget konstigt. Men det är därmed inte sagt att en sådan process är enkel. Norra Irak innehåller stora oljetillgångar som med fog kan sägas tillhöra hela Iraks befolkning. Det är inte rimligt att Kurdistan ska få alla dessa tillgångar.

Skapandet av en ny stat måste alltid ske i förhandling med den gamla statsbildningen. Några generella regler är svåra att hitta eftersom de historiska förutsättningarna ser olika ut. I Katalonien finns ett historiskt förtryck så sent som under Franco-regimen på 1970-talet. Men beslutet att genomföra den olagliga folkomröstningen gör att resultatet blir svårt att ta på allvar, eftersom ja-sidan gick och röstade medan motståndarna till stor del stannade hemma.

Intrycket är att de katalanska ledarna vill öka polariseringen för att tvinga fram självständighet. Det är en farlig väg att gå.

Nya stater blir ofta ansatta oavsett hur vägen till självständighet sett ut. Men en bra process mildrar spänningarna. Det förstår förhoppningsvis både separatister och de som blir lämnade.

Annons
Annons
Annons