Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emma Jaenson: Fler unga måste utbilda sig till tekniker och ingenjörer

Annons

Carolina Gustavsson, Lena Reyier (C), Lul Ahmed och Torbjörn Forsberg diskuterade ungas framtidsutsikter vid seminariet. Foto: Bild: Kajsa Thorp Backlund.

Hur är det att vara ung i Dalarna? Så löd temat för tankesmedjan Dalarnas Framtids seminarium, vilket genomfördes i Borlänge på måndagskvällen. Svaret blev: både bra och dåligt.

De allra flesta ungdomar i Dalarna mår bra. Samtidigt har den psykiska ohälsan bland unga ökat de senaste åren, och hittills i år har nära 5 000 ungdomar besökt ungdomsmottagningen i Borlänge, vilket är lika många som under hela förra året. Tjejer är generellt sett mer nedstämda, mer ångestfyllda och mindre tillfreds än killar.

Föga förvånande är unga dessutom mer stressade än någonsin. På seminariet nämndes att en förklaring kan vara att allt fler arbetar vid sidan av studierna. Då det är en allmän uppfattning bland unga att man måste ha viss arbetslivserfarenhet för att efter studier komma ifråga för ett heltidsarbete pressas man att prestera samtidigt på två fronter. Att inte få eller orka med ett extraknäck upplevs som ett stort problem.

Det är tydligt att samhällets signaler är tvetydiga. Ständig inflation i antalet inriktningar på gymnasie- och högskolestudier säger läs vad du vill, samtidigt som arbetsgivarnas krav på förkunskaper och specifik utbildning trissas upp.

Arbetslösheten i Dalarna är låg. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen är elva procent av Dalarnas unga är arbetslösa, jämfört med 14 procent i hela landet. Yrkesförberedande utbildningar, framför allt inom vård och omsorg, industri och bygg samt transportsektorn, ger i dag störst möjlighet till arbete. Överlag behöver flera unga i Dalarna läsa tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.

SSAB i Borlänge har flera gånger senaste åren larmat om brist på tekniker. ABB i Ludvika går som tåget och förhoppningsvis kommer en dag Google att rekrytera till en serverhall i Horndal.

Tydligt är också att unga tar allt längre tid på sig att bli klara med sina utbildningar. I skarp kontrast till tidigare generationer, då studier avslutades snarast möjligt och man därefter gick ut i ett yrke som ofta behölls hela livet, är snittåldern för att fullgöra en examen i Sverige i dag 29,7 år. Bara drygt en tredjedel av Dalarnas unga har påbörjat högskole- eller universitetsstudier vid 24 års ålder.

Väl framme vid en examen blir många av dagens unga varse att arbetsgivarnas törst efter universitetsutbildade i populära ämnen som retorik, genusvetenskap och mänskliga rättigheter är tämligen lättsläckt. Inte sällan tvingas unga människor läsa in en andra examen för att den första låg för långt från behovet på arbetsmarknaden.

Hur paradoxalt det än kan låta kan alltså lösningen på mycket av den stress unga människor i dag upplever vara att titta på vad föräldrar och morföräldrar gjorde. Vilka arbetsuppgifter som utförs på respektive arbetsplats är förstås i ständig förändring. Men sett till vilka verksamheter där framtidsutsikterna är ljusa så handlar det i Dalarna, nu som tidigare, på ett eller annat sätt om skog och malm, bruk och gruvor.

Inte minst bör fler unga bli varse att det går att förena flera världar. Att en gedigen naturvetenskaplig utbildning med nära koppling till ett yrke och arbetskraftsbehov kan kombineras med andra utlopp för intresse för samhälle, politik och världsförbättring.

Annons
Annons
Annons