Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

SET stärker det positiva

Annons

2009 gjorde Avesta en bred satsning så jag och cirka 30 andra gick kurs för att bli handledare i SET (social och emotionell träning). Vi fick en gedigen utbildning och jag kände mig väl rustad att föra ut förhållningssätt, metoder och praktiska övningar.

Stolt över bildningsstyrelsens beslut grundat på rekommendationer från Folkhälsoinstitutet och Skolverket tänkte jag att nu har vi möjlighet att genomsyra kommunens skolor med en positiv grundsyn.

Det förhållningssätt som SET påbjuder är att stärka det positiva och respektera varandra. Andra viktiga delar är att bli medveten om, förstå och bejaka sina känslor och kunna hantera dem på ett bra sätt. SET tränar att lyssna på och lära känna varandra, stå för sina åsikter, hantera konflikter, acceptera olikheter och att arbeta mot sina mål.

Döm om min förvåning och bestörtning när vissa delar av massmedia kastar sig över metoden som om den vore en farlig sekt som skulle kunna skada våra barn. Kritiken skjuter in sig på att metoden inte skulle ha evidens, kunna ge barnen men för livet och att de åläggs tystnadsplikt. Det är långt ifrån min egen bild av SET!

Vad är evidens? I Nationalencyklopedin förklaras evidens så här: ”I allmän och filosofisk bemärkelse visshet.”

Hmmm…. Hur får jag visshet? På Folkhälsoinstitutets hemsida läser jag att det inte finns några självklara kriterier för evidens och att studier som ger de säkraste resultaten är dyra och att det sällan finns sådana svenska studier.

Vad i skolans verksamhet är då evidensbaserat? Timplaner, läsårsindelning, läromedel? Jag undrar hur det skulle vara möjligt att få visshet om vad som har påverkat en människas liv och utveckling?

Tystnadsplikt påbjuds inte i SET. Vilka övningar man gör är ingen hemlighet. ”Det som sägs i rummet, stannar i rummet” betyder att man ska handskas varsamt med det som någon berättar. Ingen blir tvingad eller uppmanad att berätta något man inte vill.

Under mina 35 år i skolan har det hänt att barn berättar saker om sig själv och det kan komma i vilket sammanhang som helst.

Självklart ska barn anförtro sig till sina närmaste om man upplever något i skolan som inte känns bra och jag tycker att de som finns i barnets närhet ska lyssna, försöka förstå och ta upp det med pedagogerna så att man tillsammans kan göra något åt det.

Jag är glad att Avesta kommun beslutat att vi fortsätter arbetet med SET i skolorna och poängterar vikten av att vi är öppna med hur vi arbetar med normer och värden i skolan. Vi är ålagda att arbeta med dessa processer genom skollag och läroplan för att de är viktiga för barnets och samhällets utveckling.

Jag ser fram emot skolinspektionens analys av metoden och gläds åt att Örebro universitet och Högskolan Dalarna engagerar sig för att forska om och utvärdera den.

Avesta

Kerstin Bohlin

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons