Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre tider, för vem?

Annons

Enligt senaste prognoser går det bra för Sverige och det väntas bli än bättre kommande år. Det låter som en dröm, som jag hoppas är sann.

Att det finns många hål att stoppa ett eventuellt överskott i är väl alla överens om. Jag började genast fundera över hur det i så fall ska fördelas.

2010 har varit handikappades och funktionshindrades år, men hur har det märkts? Har någon i den gruppen fått det bättre?

Statsminister Fredrik Reinfeldt uttalade sig vid en utfrågning om att pensionärer betalar mer skatt än löntagare och har gjort så länge.

Han lovade att vid tillfälle rätta till det, när utrymme finns. Jag vet inte om utrymmet kommer att prioriteras. Att betala mer skatt än andra med samma inkomst vill väl ingen gå med på, men det har ju inte funnits något val. Där finns något att göra. I en demokrati ska väl alla behandlas lika?

Jag har en del förslag på vad som skulle behöva prioriteras. Det finns många fler, men nöjer mig med detta så länge.

Hur har alla arbetslösa och sjukskrivna det? Går det att bygga billiga bostäder åt ungdomar som behöver flytta hemifrån, men inte har råd med dagens hyror. Att köpa hus för ”vanliga löntagare” verkar vara omöjligt.

Kan man se över skolan så att elever som inte är högpresterande får den hjälp de behöver för att inte bli stående utanför arbetsmarknaden?

Det kräver flera lärare och inte lärarlösa lektioner.

Kan man göra något för äldre som inte kommer ut om de inte har barn eller vänner som kan ställa upp? Jag vet många gamla som måste vara inne hela året för att det inte finns hjälp att få. Det är ju kommunernas område, men där sparas ju mer och mer.

Finns det sjukvård och barnomsorg på orten där man kan tänka sig bo? Om inte, vill man ju inte flytta dit.

De senaste åren är det ju de som har det sämst ställt som har fått stå för notan. Jag säger som Martin Luther King, ”I have a dream”. För mig står de orden för att se till de svagaste i samhället i första hand.

Nu är det bara att vänta och se vad som händer, för det sker naturligtvis inte över en natt. Men om statskassan växer med flera procent, som man talar om, så gäller det att göra det rätta, förhoppningsvis.

Vi samhällsmedborgare väntar med spänning på en fortsättning och förbättring. Låt inte hoppet försvinna!

Siw Byman

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons